Som ni redan förstått är namnet mina föräldrar gav mig för massa herrans år sedan Mia. Jag bor på en gård några mil utanför Östersund med sambo, katter och hästar. Jag är en tvättäkta hoppryttare som tävlat upp till 1.20 på häst och La på ponny. De senaste 5 åren har jag mest sysslat (samlat) med (på) ungponnyer, samtidigt som jag haft/har min Irländska lady på strax över ponnymåttet (155) som nu hunnit bli 19 (mindre stabila) år och som väldigt gärna agerar nanny och hjälper matte att fostra dom som fröna. De senaste två åren har jag knappt satt min fot på en tävlingsplats. Anledning = Pensionerade tanten, fick triangelmärka dåvarande ungponny pga skada och då försvann lusten. Skrattretande när jag tänker på det, och sorgligt förstås, men nu är motivationen på topp och i sommar är planen att ta med tanten ut på några lokala tävlingar bara för att få komma ut och lattja lite (tyvärr är hon den enda ridbara häst jag har just för tillfället). Yadiyadiya.

Visst är det konstigt..

Varje gång man sätter sig och ska skriva något rinner tiden iväg och man inser att man faktiskt måste gå upp lika tidigt imorgon för att släppa ut hästarna (plus att jag har en sambo som är nyhemkommen från Norge efter 4 dagar, och inte är såå jätte happy över att jag prioriterat detta framför honom ;)).

Med andra ord: godnatt och på återseende.

Och för tusan! 1000-tack till kära Stina som fixade mig en fin design :)